Jag vill bara komma över dig nu! Direkt! För att jag tycker att jag är värd det efter all smärta du gett mig. Alla tårar. Men jag tänker på dig hela tiden. Vartenda klädesplagg i mitt rum har jag förknippat med dig, eller på ett ställe jag varit med dig på. Vartenda grej jag ser, allt jag hör... och jag tänker bara på dig. Hur kan detta vara rätt när det känns så fel?

Det gör så ont, jag är så förvirrad för samtidigt som jag ser dig som världens finaste är du så elak, så elak i mina ögon. Att du gett mig hopp om något du aldrig kunde erbjuda...

Att du ens lät mig ge dig mer än en chans kan jag hata dig för.